Yoga hooked

Våningsplanet med vila och te

Antalet våningar i anläggningen (!)

Nu har jag börjat med yoga, äntligen. Jag har tänkt på det i flera år så nu är det dags. Det negativa är priset men det vägs upp av det stora antalet kompetenta ledare och att det finns så många klasser att välja mellan. Jag kom fram till att om jag nu vill lära mig yoga så är det bästa tillfället här och nu. Så det blev så, och jag ångrar mig inte än så länge. Jag har gått på klasser minst en gång om dagen och det är minst sagt utmanande ibland. Vissa positioner är bokstavligt talat att slå knut på sig själv, så det gäller att mjuka upp alla vävnader i kroppen samtidigt som den mentala närvaron måste finnas där för att hålla fokus och balans. Det är stimulerande på många sätt och vis.

Kontorskatt

Kontoret på 4:e vån

Båslandskapets utsikt..

Gatukatten som blev kontorsråtta

Djur förgyller & fördriver tid

På skylten bakom står det, "Fet katts hem", vilket var väldigt lustigt..

Idag var andra dagen på kontoret i Taipei. Jag passade på att fota kontorskatten som är juvelen för kontoret. Tydligen var katten utan hem tidigare men började hänga alltmer vid ECPAT:s förra kontor där den blev gödd, gosad med och så småningom permanent adopterad. Nu följde han (ofri)villigt med under flytten som tog plats för en månad sedan till det här större kontoret på MinQuen Road i Taipei. Det ligger inte så långt från förra konoret, kanske bara två km bort.

Mitt hostel ligger ett par km söderut från kontoret sett. För min del kan jag antingen ta MRT till kontoret eller gå, men jag föredrar att gå eftersom båda alternativen tar ca 25 minuter, så det spelar ingen större roll. Gatan Linsen Road var tidigare, och är fortfarande till viss del, väl förknippad med kareokebarer som erbjuder prostituerade. På kvällen vid femtiden när jag går hemåt märks det tydligt var gränsen går -- efter en viss sträcka på Linsen Road övergår nämligen utbudet i butikerna från att bestå av glansiga spetskjolar av latex, till mer sofistikerade och anständiga damkappor av ull. Prostitution är ett så omdiskuterat ämne, här i Taiwan såväl som i alla andra delar av världen. I vissa länder riskerar kvinnor som avslöjas som prostituerade att stenas till döds, medan andra länder reglerar och legaliserar prostitution som ett av samhällets yrken. En del av problemet är att handel med barn och barnprostitution är så sammanbundet med hur prostitutionslagstiftningen ser ut i respektive land. Att lagen inte är enhetlig, då speciellt mellan länder där frekvent sexuell handel med barn sker, orsakar så mycket onödig fördröjning av effektiva samarbeten. Det syns verkligen tydligt här i Taiwan att samarbete mellan länder är en otroligt viktig grund att stå på för att kunna etablera vektyg som förebygger människohandel och skyddar de utsatta ordentligt. Det är många tankar som kommer till en, av att vara så nära konsekvenserna av den globala kommersialiseringen som sker av och med människor. Det är en av de anledningarna som gör att det känns så aktuellt att jobba med människohandel och prostitution, eftersom alla de här frågorna om aktiv valfrihet i ens liv kontra hjälplös beroendeställning finns överallt och det går att relatera till en själv och till de beslut som vi tar i våra liv. Det går också att ifrågasätta om de beslut vi tar är helt självständiga eller präglade av omgivningen, även om ett beslut att gå in i prostitution på grund av ekonomiska skäl inte direkt går att jämföra med de privilegerade beslut som jag har möjlighet att välja mellan som svensk medborgare. Det känns ändå viktigt att tänka kring de situationer som jag ser i relevans till hur jag agerar och reagerar i förhållande till andra för att på så sätt förstå andra bättre genom att förstå mig själv.

Flytt till Taipei

Det här är ett info-bord på marknaden, om min favorit vegan-kedja av restauranger.

Bra mat med bra hållbart koncept.

Det gick att få massage med hackknivar om man så ville,

vilket kändes lite väl stelt för min smak.

I fredags flyttade jag till Taipei så nu är jag, från och med måndag morgon, stationerad på kontoret som ECPAT har här. Nu bor jag då åter igen på Taipei Hostel, sen får jag se om jag flyttar någon annanstans eller stannar här hela resten av tiden. Jag trivs ganska bra just nu med lite rörelse omkring mig. Jag uppskattar även att bo lite trångt och obekvämt med en och annan råtta eller kackerlacka i vråna, det gör kontrasten till bekvämligheten mer tydlig.

Idag vandrade vi omkring lite vid Chiang Kai-shek där det var marknad och parad med fanasirika kreationer av kreativa fantaster. Bilderna ovan visar lite från idag. Det har varit en fin lördag. Jag ser verkligen fördelarna med Taipei, särskilt att ha tillgång till ekologiska och veganska butiker. Det finns ett helt annat utbud här. Det är ren njutning att till frukost kunna köpa en nymixad juice gjord av vetegräs, spirulina, boveteflingor, nötter e.t.c. för 15 svenska kronor..mmm. Det är en frukost som verkligen får en att bli redo för dagens eskapader.

Motell = turism?

Taiwan har många ställen välbesökta av turister från andra nationer men det är vanligt att resa även inom Taiwan. Många besöker andra städer under veckoslutet, för avkoppling och kvalitativt familjeliv som inte hinns med under veckans arbetsdagar. Det var nog på grund av det jag först inte tänkte så mycket på alla motell och hotell som finns överallt, och då särskilt i välbesökta städer med hot springs som Jiaosi. Möjligtvis kanske jag initiellt tänkte "motellen är för familjesemestrar", vilket är långt ifrån den verkliga bilden. I det taiwanesiska samhället är det vanligt med giftemål -- inte så pass tidigt som på fastlandet Kina, men ändock så tas det för givet att i 30 års ålder bör man vara gift eller förlovad, då särskilt som kvinna. I ett äktenskap är det sedan i många fall kutym att ha ett sexuellt förhållande vid sidan av, och då speciellt accepterat för det manliga könet förstås. Det här är något som de flesta är medvetna om, och på flera vis utnyttjat markandsmässigt. De otaliga motellen i staden Jiaosi, som är välbesökta tack vare områdets hot springs, utgör ett sorts typexempel på hur vardagligt det är med sexuella kontakter utanför äktenskapet. Under kvällarna lyses gatorna upp av överdimensionerade neonskyltar som lokaliserar motell-, och hotellverksamheter spridda över hela Jiaosi. Om du kör bil nedför gatorna blir du oftast invinkad av motellens "inkastare" som kan redogöra vilka sorts tjejer de har att erbjuda och vilken ålder de har. Givetvis kostar en taiwanesisk tjej/kvinna mer än en prostituerad från Vietnam eller fastlandet Kina (!).

Tack vare utfrågning av min vän Chen, som arbetar på ett motell i staden Yilan, har jag fått en bild av hur den "vardagliga sexhandeln" ser ut. Oftast så sker det på vissa motell/hotell som har kontakt med prostituterade och därmed fungerar som en sorts bordell. Efter att "inkastaren" klargjort vilka eventuella krav som kunden har på kvinnan, så skickas hon till rummet för att utföra den sexuella tjänsten. Tydligen så "vet alla" att inga kyssar eller andra tjänster än samlag utförs av tjejerna/kvinnorna. De prostituerade ska även alla vara över 18 år, men jag kan tänka mig att det förmodligen inte är särskilt hårt kontrollerat. Men inte alla hotell/motell har den här tjänsten, som exempelvis Chens arbetsplats som inte har någon kontakt med prostituerade. Just detta motell fungerar däremot som en tillflyktsplats under dagarna för män som förmodligen är gifta men som har sexuell kontakt utanför äktenskapet (prostitution och/eller frivillig). De flesta rum på motellet hyrs under två timmars bokning, men används oftast under kortare tid -- ibland bara tjugo minuter. Motellet har ett sorts drive-thru koncept där gästerna aldrig behöver gå ut bilen när de anländer till anläggningen. I de flesta fall hissas bilrutan ner så lite som möjligt -- pengarna för rummet smygs ut och en rumsnyckel överlämnas till föraren som sedan kör in till ett för rummet avsett garage. Om rummet endast bokas för två timmar behöver de inte registrera sig vid namn, men personalen antecknar bilens registreringsnummer. På det här viset kan gästen köra in och ut ur motellet under en timme, utan att varken bli sedd eller registrerad vid namn. Enligt Chen återkommer vissa bilar flera gånger i veckan -- alltid vid samma tid. De mest populära tiderna är under tidig morgon, lunchtid och tidig kväll. Det beror på att under tidig morgon kan männen säga till makan att de åker iväg för att motionera. Under lunchtid har de en timme ledig tid från arbetet till sitt förfogande, och vid tidig kvällstid kan männen säga att de arbetade sent eller var närvarande vid ett möte.

Saker och ting är inte alltid som det verkar, utan tvärtom är det ofta under glittret och glamouren som den värsta smutsen släpper loss.

Helg i Taipei

En timmes cykling från centrala Taipei, med riktning norrut, tar en till Danshui hamn-/strand promenadstråk. Det är en mysig plats som erbjuder olika matserveringar med utsikt över havet. En delikatess i Taiwan är den så kallade Shaved Ice desserten som består av stor hög av finfördelad is med en topping av exempelvis lönnsirap, frukt, röda bönor, eller godis och marshmallows. Det är tydligen en populär rätt under heta dagar tack vare dess avsvalkande effekt. Jag tyckte om varianten med jordnötter och röda bönor toppad med lönnsirap. Fast ganska konstig känsla att äta en stor skål av is, jag fick avvärja en gigantisk brain-freeze vid ett tillfälle men jag överlevde det också.

Hamnen har många traditionella fisk-, och skaldjursrestauranger men samtidigt är det självklart väldigt mycket västerländska cafeér: tvärsöver gatan, tio meter, från Dunkin´ Donuts ligger inget annat än...Mister Donut! Taiwaneser älskar verkligen sina munkar. Aaron berättade att när Dunkin´Donuts premiär-öppnade sin första butik i Taipei så slingrade sig kön tiotals meter på gatan utanför. Allt för att få sin smakintroduktion av den efterlängtade och hårt marknadsförda amerikanska desserten. Nu finns det flertal butiker över hela Taipei. Munkarna är verkligen kreativt skapade och det finns de flesta smaker som går att tänka sig, dock inte något för veganer.. :/ Jag nöjde mig med mandlar och juice från SevenEleven när Aaron hade sin chokladkrisp-munk..hrmf..

Det finns verkligen bra och välplanerade cykelleder över hela Taipei, som även innebär cykelstationer utmed lederna där det går att hyra alla olika sorters cykelmodeller. Vi valde en Giant med lite smalare däck som är mer anpassad till stadscykling än till exempel däcken på en mountainbike. Taiwan är verkligen ett cykelparadis med tanke på det otroliga utbudet av cykelmodeller, och utrustning från Giant, Shimano och Merida. Det tillverkas tydligen stora mängder avancerade cyklar här för export över hela världen. Det märks, en racer cykel som här kostar 3500 svenska kronor, skulle i Sverige säkert kosta runt 10 000 kronor. Om det vore lättare att skeppa hem stora föremål, så skulle jag definitivt satsa på att köpa en av dessa underbara cyklar för att kunna njuta av långdistanscykling i det svenska landskapet!

Lite blandade Yilan pics

Här i Taiwan börjar äntligen vädret bli svalare och nu går det faktiskt att ha långbyxor på sig dagtid. Det är en gudagåva få förunnat. Kvällarna här i Yilan County är riktigt trivsamma också. Chen har bestämt sig för att visa mig allt vad Taiwan representerar och betyder för honom, vilket handlar om allt från god mat till kokande hot-springs, så jag hänger med, upplever och betraktar. Det är som att delta i ett interaktivt reseporträtt fast snäppet bättre tack vare verklighetsaspekten. :) Chen läser min blogg också, så när du fösöker läsa det här Chen så vill jag bara säga 多谢 till dig för all den gästfrihet 好客, och glädje 喜悅, som jag har fått tagit del av. Jag tror exempelvis att jag ätit på alla vegetariska restauranger i Yilan som det är möjligt att äta på och åkt mer scooter här än vad jag gjort under hela min livstid. Men Taiwan har mer att erbjuda, det är jag säker på, och jag ser fram emot att ta emot allt som kommer.

Tropisk Storm

Det stormar rejält nu, som ni kan läsa här på Taiwan News. Stormen ligger över Ilan County, och Luodong Township, på den nordöstra kusten. Jag kom precis hem nu från Yilan efter en bowlingkväll och på vägen tillbaka var flera vägar mellan Yilan city och Luodong helt avstängda på grund av översvämningar. Det är så overkligt att se åkrar likna sjöar och breda motorvägar dyka ned i vattenmassorna, som en bild från en dystopisk science-fiction film. Ändå är den här tropiska stormen bara en del av de yttre vindarna från den tyfonklassade stormen Parma, som drar förbi Filippinerna. Men det är ordentligt med nederbörd här över Ilan. På Taiwan News hemsida säger de att Dongshan, som ligger precis vid Luodong, fick 940 millimeter regn mellan lördag morgon och måndag lunchtid. Det är så otänkbart hur snabbt en rejäl översvämning kan bildas.

Grillfest på Månfestivalen

I lördags var det månfestival här i Taiwan. Så vi grillade på en minigrill, sittandes på garageuppfarten till Chens kompis hus i Yilan. Det var ganska ung medelålder på festen så jag fick samtidigt känslan för hur en riktig ungdomsfest går till här i Yilan County. Slutsatsen är att den är läskigt lik en svensk ungdomsfest.. Fylla, sliriga samtal och med en stänk av slagsmål som en krydda på moset. Kvällen rundades av med sång i kareokebar. KTV-barerna är utrustade som avskilda rum med kareokeutrustning, soffa, bar och toalett. Det är med andra ord ett hotellrum men med den skillnaden att i KTV-rummet sjunger man sig tills man stupar. Jag somnade och vaknade tio på morgonen, det var en erfarenhet jag inte haft tidigare. Man lär sig alltid något..

Idag viner vindarna utanför mitt hotellrum. Jag är inte på praktiken eftersom de flesta arbetsplatser har stängt idag på grund av de spridda stormbyarna som blivit av Parma tyfonen. Bilden nedan är från mitt hotellrum, jag tror inte den visar en så tydlig bild av hur mycket oväder det egentligen är men ändå.. Igår kände jag också en jordbävning, det var en ganska obehaglig känsla men den var inte så kraftig just här. Tydligen så mätte den 5.0 på richterskalan så den var ganska omfattande i dess epicentrum, vilket var utanför kusten. Taiwan är verkligen ett land där få saker går att planera utan att beakta vädermaktens lynne.

Aah, Lördag!

Frukost i sängen med filmer och den positiva insikten om en dag i ledighetens tecken. Jag känner mig extremt bortskämd när jag knäpper på CNN, surfar från sängen och dessutom fick frukost levererat till dörren av en välvillig vän. Men jag njuter till fullo eftersom jag vet att det är en flyktig lyx jag varken har råd eller samvete att fästa mig vid. Överdåd blir dessutom, logiskt nog, mer exceptionellt när det är ett undantag.

Just nu diskuteras det mycket om tyfonen som är eller inte är på väg mot Taiwan. Det verkar var ganska liten risk att den drar över Yilan County, där jag befinner mig just nu. Väderprognosen säger nämligen att det är 24 % risk för att tyfonen träffar just detta område. Så det är ju säkert lugnt.

Idag är det månfestival och grillning som gäller, vilket oftast firas med familjen här i Taiwan. Månens cirkulära form symboliserar tydligen den enigheten som varje familj delar tillsammans. Det är därför många av kvinnorna på sheltret som är sorgsna just nu när de blir påminda om sin familj hemma i Indonesien, Vietnam eller Filippinerna. Det är inte lätt för de kvinnor som lever på sheltret och deras liv är väldigt begränsat. Jag vet inte om jag har visat den här bilden (nedan) förut, men det är så sheltret ser ut innanför det inmurade området. Så för att ens komma till den här vyn, måste man först passera ett staket med en grindvakt som kontrollerar all passerande trafik. När man väl tagit sig in hit måste personalen från sheltret öppna den låsta porten som går in i bostaden, som ligger på andra våningen sett, på bilden. Det är med andra ord inte bara att gå in och ut som man behagar. Taiwan har blivit kritiserade för sitt sätt att behandla offer för trafficking, och vissa menar att de behandlas som kriminella för att sedan skickas tillbaka till sina hemländer i ett sårbart skick. Jag hör hur min chef på sheltret pratar om den här kritiken med intensitet. Hon verkar tycka att kvinnorna blir skyddade från hot utifrån tack vare sheltrets begränsade tillträde. Visst ser hon problematiken med att begränsa kvinnornas rörelsefrihet men hon menar att det är många kvinnor som ser det som en trygghet att ingen kan utsätta dem för fara under tiden på sheltret. Kvinnorna har möjlighet att gå ut och de är inte inlåsta i ordets egentliga mening, men det skulle kunna beskrivas som begränsad frihet. Om de vill gå promenader så är det inga problem, de kan gå som de vill om de anmäler sig till personalen. Låt säga att det vill vara borta längre än några timmar så måste de ansöka dagen innan via en blankett. Det gäller till exempel om de vill jobba en hel dag. Nu är det ingen av kvinnorna som har ett arbete just nu men Nationella Immigrationsmyndigheten här i Taiwan, har nyligen gjort det möjligt för trafficking-drabbade personer att få ett tillfälligt arbetstillstånd. På så vis kan de arbeta samtidigt som de väntar på domstolsbeslutet. Anledningen för att kvinnorna är tvingade att vara kvar i landet är på grund av domstolsförhandlingarna rörande respektive fall. Så vissa av de drabbade måste kanske befinna sig på sheltret i en månad och en annan i ett år. Det beror helt på hur lång tid det tar för deras fall och gärningsmän att bli dömda. Kvinnorna är vittnen som har möjlighet att vara nyckeln till en dömande dom i trafficking-rättsfall. Men självklart vill alla dessa kvinnor mest av allt bara åka hem till vänner och familj. Det är svårt att kompromissa vad som är bäst för den enskilda drabbade i dagsläget med vad som skulle kunna hindra kvinnor från att bli utsatta för människohandel i framtiden. Deras vittnesmål är nämligen nödvändiga i rättsfallen. Samtidigt är rättsprocesserna ofta inhumant långa, vilket gör att kvinnorna stannar på shelter många månader, ibland år. Det måste finnas effektivare och mänskligare alternativ. för Taiwans judiciella process som skulle kunna förkorta deras tid här på sheltret.

Morgonvandring vid Mei Hua

Om det är något jag verkligen uppskattar med att leva i Taiwan, så är det möjligheten att leva i så starka kontraster. Som idag när jag med en vän vandrade i lummig bergsgrönska med soluppgången i ryggen, för att sedan återvända till stadsmiljön och den tuffa morgontrafiken när staden vaknar. Det är som om jag kan leva olika liv under en och samma dag. På liknande sätt är det också befriande att inte behöva placera sig i ett fack eller begränsa sig socialt till en karaktär. Jag är redan en främling i det här samhället, och har därför inga krav på mig att spela det sociala spelet. Möjligheten att döma mig efter hur jag beter mig eller klär mig, är nästan obefintlig. Det finns mer spann i samhällskontexten för en utlänning, speciellt när jag som västerlänning bara genom att vara från Europa har en relativt hög "beteendetröskel". Jag kan i princip bara vara: leva lite i och lite utanför samhället under en och samma gång. Samtidigt kan det även vara tröttsamt, att så sällan bli uppskattad för den person som finns inombords. Först och främst är min identitet en utlänning här, som visserligen inte kan bli dömd för min roll/position i det här samhället, men som fortfarande kan bli betraktad med ingångsläget "utlänning". Med det menar jag att jag egentligen har svårare att få utlopp för den flerdimensionella identiteten som finns under ytan. Låter kanske lite flummigt, men det är intressant att fundera på vad som egentligen skapar oss och hur vi reagerar när vi är utanför vår sociala bekvämlighetszon. Tål att tänkas på.